Forskning om barns rädsla för främlingar och separation

Läsarfrågan jag svarar på i november 2019 i Dagens Nyheter handlar om tvåårig tjej som är väldigt rädd för främmande och halvfrämmande vuxna. Föräldrarna har börjat undvika sociala sammanhang och undrar hur de ska gå vidare. Nedan finns exempel på forskning som handlar om rädsla i allmänhet och rädsla för främlingar och separation i synnerhet. I många fall måste man betala för att läsa studier i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara tillgängliga gratis.

I en stor studie följde man barn under flera år och undersökte vid varje tidpunkt i vilken grad barnen led av separationsångest. Vid första mättillfället, då barnen var 1,5 år, var det 18% av barnen som led av separationsångest. För drygt 60% delen av den gruppen minskade dock problemen med tiden, så att barnen inte var mer rädda än andra när de var 4-5 år…

En studie som visar att barn som utvecklar ångest i sociala sammanhang under uppväxten (social fobi) ofta har en period med stark rädsla för främlingar under småbarnsåren. Samtidigt förekom sådana perioder även hos barn som inte fick social fobi senare, men det var inte lika vanligt i den gruppen…

En sammanställning av många studier som undersökt hur stor del arv respektive miljö bidrar med till problem hos barn. Slutsatsen angående olika typer av ångestproblem är att uppväxtmiljön i hemmet bara bidrar med mellan 10-30 procent. Händelser utanför hemmet med cirka 30-40 procent, medan gener bidrar med cirka 50 procent…

Det finns många studier som visat att KBT hjälper mot ångest hos barn. Mellan hälften och två tredjedelar brukar bli fria från diagnoser efter behandlingen. I denna sammanställning undersökte man en lite annorlunda fråga. Eftersom det är mycket vanligt att barn har fler än en ångestdiagnos samtidigt, analyserade man hur många som blir fria från alla sina ångestdiagnoser efter behandling med KBT (inte enbart den mest framträdande diagnosen). Sammanställningen visade även det gällde för mellan hälften och två tredjedelar av barnen…

I följande forskningsöversikt går forskarna igenom studier som visar hur barn tar efter föräldrars oro. I den tar de bland annat upp studier med små barn (1-2 år) där föräldrarna får agera på olika vis när de möter främlingar. I de fall en förälder betedde sig osäkert och avvaktande i ett möte, ökade sannolikheten för att barnet också blev mer avvaktande i följande möten…

Forskning om barns relationer till bonusföräldrar

Läsarfrågan jag svarar på 24 oktober 2019 i Dagens Nyheter handlar om en mamma vars vuxna barn totalt avvisar hennes nya man. Nedan finns exempel på forskning som handlar om relationen mellan barn och bonusföräldrar. I många fall måste man betala för att läsa studier i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara tillgängliga gratis.

En studie som visar att barn i tonåren har särskilt svårt för att  acceptera att deras föräldrar träffar en ny partner efter separation…

En studie som visar att det generellt är vanligt att vuxna barn inte betraktar föräldrars nya partners som en del av familjen…

Forskning om föräldrar, barn och sorg

Läsarfrågan jag svarar på 27 september 2019 i Dagens Nyheter handlar om en kvinna som undrar om och hur hon ska berätta mer om sonens självmord för sitt barnbarn. Nedan finns exempel på forskning som handlar om hur vuxna kan hjälpa barn att sörja och hantera känslor. I många fall måste man betala för att läsa studier i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara tillgängliga gratis.

En studie som visade att ju mer föräldrarna accepterade och visade sina egna känslor, desto större sannolikhet att deras barn mådde bra och hade god självkänsla…

Fainsilber Katz & Hunter (2007). Maternal Meta-emotion Philosophy and Adolescent Depressive Symptomatology.

Continue reading

Forskning om intellektuell funktionsnedsättning

Läsarfrågan jag svarar på 30 augusti 2019 i Dagens Nyheter handlar om en mamma vars vuxna son nyligen fått diagnosen lindrig intellektuell funktionsnedsättning, vilket kom som en chock. Nedan finns referenser till forskning med koppling till svaret. I många fall måste man betala för att läsa studierna i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara gratis.

I artikeln från Läkartidningen nedan tar författaren upp utmaningarna med att ställa diagnosen lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Risker för både över- och underdiagnostisering diskuteras. Bland annat svårigheten att separera intellektuell funktionsnedsättning från ADHD upp…

I nedanstående studie jämförde man hur svenska skolbarn med ADHD respektive lindrig intellektuell funktionsnedsättning påverkades i sin vardag av diagnosen. Resultaten visade att barn med ADHD påverkades mer…

I följande två sammanställningar av forskning har man undersökt hur psykologisk behandling och terapi fungerar för personer med intellektuell funktionsnedsättning. I båda undersökningarna konstaterar man att det finns flera studier som visar på goda effekter, som är i samma storleksordning som för personer utan sådana nedsättningar. Samtidigt finns det behov av mer forskning…

Forskning om konflikter och växelvis boende

Läsarfrågan jag svarar på 20 juni 2019 i Dagens Nyheter handlar om en anhörig som oroar sig för konflikter och bristfälligt samarbete mellan de separerade föräldrarna till barnbarnet. Nedan finns referenser till forskning med koppling till svaret. I många fall måste man betala för att läsa studierna i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara gratis.

Ett stort antal studier om familjer har visat det relativt självklara att konflikter mellan föräldrar påverkar barn negativt. Det finns också studier som har undersökt hur mycket barn påverkas av skilsmässor och ett återkommande resultat är att det inte är skilsmässan i sig, utan just konflikter innan, under och efter skilsmässan som har betydelse. Här är två exempel…

En aktuell forskningsöversikt som bland annat tar upp betydelsen av konflikter mellan skilda föräldrar och går igenom studier som talar för och emot risker med att låta små barn bo växelvis. Slutsatsen är att fördelarna med växelvis boende för små barn överväger…

En svensk studie om växelvis boende hos äldre barn som visar att de på alla sätt mår bättre än barn som enbart eller främst bor hos ena föräldern…

En sammanställning av totalt 60 studier som handlar om växelvis boende jämfört med att barnet bor främst eller enbart hos en förälder. I sammanställningen analyserade man om de välkända fördelar med växelvis boende berodde på om föräldrarna i sådana familjer generellt hade bättre ekonomi och samarbete. Analysen visade att varken ekonomi eller graden av samarbete påverkade skillnaden mellan boendeformerna. Växelvis boende var oavsett bättre för barnen…