Forskning om syskonrelationer

Läsarfrågan jag svarar på i februari 2020 i Dagens Nyheter handlar om en mamma som vill ha råd om hur de kan lösa de ständiga bråken mellan två av barnen, som har varit i luven på varandra mer eller mindre sen födseln. Nedan finns länkar till forskning om syskonrelationer. I många fall måste man betala för att läsa studier i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara tillgängliga gratis.

I studierna nedan observerade forskarna samspel mellan syskon och noterade bland annat hur ofta de bråkade med varandra. I den första studien, som handlade om barn mellan 2 och 4 år, visade resultaten att syskonen i snitt bråkade nästan 8 gånger i timmen. I den andra studien, där syskonen var mellan 3 och 9 år, var det något lägre frekvens, men fortfarande nästan 3 bråk per timme…

En studie som visar att syskonbråk blir mer konstruktiva när föräldrar lägger sig i…

En studie som visar hur självkänslan påverkas negativt om föräldrar behandlar syskon olika, vilket var särskilt tydligt för det äldsta syskonet i familjerna…

I följande studie av förskolebarn följde forskare familjer under 6 månader. Målet med studien var att undersöka hur en rad olika familjefaktorer (bland annat värme och konflikter i relationen mellan syskonen) påverkade barnens utveckling över tid. Den faktor som hade störst betydelse av alla var värme mellan syskonen, medan konflikter mellan syskonen inte hade någon betydelse alls…

En sammanställning av forskning som betonar att det i längden är viktigare att syskon kan känna gemenskap och glädje tillsammans snarare än att till varje pris undvika konflikter…

Länkar om unga vuxna som bor kvar hemma

Läsarfrågan jag svarar på i januari 2020 i Dagens Nyheter handlar om en mamma vars vuxna barn fortfarande bor hemma, utan att vare sig söka jobb eller hjälpa till i hushållet. Nedan finns länkar till forskning och information om unga vuxna och deras föräldrar. I många fall måste man betala för att läsa studier i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara tillgängliga gratis.

Hyresgästföreningen har regelbundet gjort undersökningar där de tittat på hur unga vuxna bor. I den senaste undersökningen fann de att andelen 20-27-åringar som fortfarande bor hemma återigen har ökat. En klar majoritet av de som fortfarande bor hemma gör det dessutom ofrivilligt…

Trots ovanstående visar en studie att unga ändå flyttar hemifrån jämförelsevis tidigt i Sverige jämfört med en del andra europeiska länder. Forskarna menar att det bland annat beror på de relativt goda möjligheterna att utbilda sig i Sverige…

I svaret ger jag råd om hur mamman kan kommunicera för att väcka barnets egen motivation till förändring. Råden bygger på metoden motiverande samtal som används i många olika sammanhang. En bok som kan vara relevant i sammanhanget handlar om hur föräldrar kan utgå från motiverande samtal med deras tonåringar…

I samhället finns det mycket stöd till föräldrar med yngre barn. Föreningen Mind har en stödlinje för föräldrar dit man anonymt kan ringa och få stöd med alla slags frågor…

 

Forskning om relationen till vuxna barn

Läsarfrågan jag svarar på i december 2019 i Dagens Nyheter handlar om en mamma som upplever sig avvisad och illa behandlad av sin vuxne son. Nedan finns exempel på forskning som handlar om relationen mellan föräldrar och deras vuxna barn. I många fall måste man betala för att läsa studier i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara tillgängliga gratis.

I en studie med över 500 mödrar och deras vuxna barn undersökte forskarna de inbördes relationerna. Över en fjärdedel beskrev att de hade mycket blandade känslor inför sina barn, medan endast en knapp tredjedel uppgav att de inte alls hade det. I studien undersökte forskarna också vilka faktorer som bäst förklarade ambivalens i relationerna. Den faktor som hade överlägset störst betydelse var om mödrar och barn hade olika syn på livet. Det betydde till exempel mer än om barnet hade problem av olika slag…

I följande studie undersöktes hur mycket ambivalens i förhållandet mellan drygt 1500 föräldrar och vuxna barn betydde för föräldrars välmående över tid. Familjerna följdes i fjorton år och analysen visade att ambivalens i relationen till vuxna barn tydligt minskade föräldrars välmående över tid. Däremot hade barnets egenskaper och förhållanden, som till exempel utbildning, familjebildning eller ekonomiska/sociala problem liten eller ingen betydelse…

I studien nedan lät forskarna föräldrar till vuxna barn föra dagbok över kontakten de hade med barnen. I analyserna av dagboken kunde de precis som andra forskare notera att det var vanligt med en blandning av negativa och positiva upplevelser när föräldrarna hade kontakt med sina barn. Föräldrarnas humör påverkades också i den förväntade riktningen beroende på hur kontaktan med barnen såg ut – en dag med negativ kontakt innebar mer nedstämdhet och oro och tvärtom. Men effekten av negativ kontakt minskade om föräldrarna samma dag dessutom hade haft någon slags positiv kontakt…

 

Forskning om barns rädsla för främlingar och separation

Läsarfrågan jag svarar på i november 2019 i Dagens Nyheter handlar om tvåårig tjej som är väldigt rädd för främmande och halvfrämmande vuxna. Föräldrarna har börjat undvika sociala sammanhang och undrar hur de ska gå vidare. Nedan finns exempel på forskning som handlar om rädsla i allmänhet och rädsla för främlingar och separation i synnerhet. I många fall måste man betala för att läsa studier i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara tillgängliga gratis.

I en stor studie följde man barn under flera år och undersökte vid varje tidpunkt i vilken grad barnen led av separationsångest. Vid första mättillfället, då barnen var 1,5 år, var det 18% av barnen som led av separationsångest. För drygt 60% delen av den gruppen minskade dock problemen med tiden, så att barnen inte var mer rädda än andra när de var 4-5 år…

En studie som visar att barn som utvecklar ångest i sociala sammanhang under uppväxten (social fobi) ofta har en period med stark rädsla för främlingar under småbarnsåren. Samtidigt förekom sådana perioder även hos barn som inte fick social fobi senare, men det var inte lika vanligt i den gruppen…

En sammanställning av många studier som undersökt hur stor del arv respektive miljö bidrar med till problem hos barn. Slutsatsen angående olika typer av ångestproblem är att uppväxtmiljön i hemmet bara bidrar med mellan 10-30 procent. Händelser utanför hemmet med cirka 30-40 procent, medan gener bidrar med cirka 50 procent…

Det finns många studier som visat att KBT hjälper mot ångest hos barn. Mellan hälften och två tredjedelar brukar bli fria från diagnoser efter behandlingen. I denna sammanställning undersökte man en lite annorlunda fråga. Eftersom det är mycket vanligt att barn har fler än en ångestdiagnos samtidigt, analyserade man hur många som blir fria från alla sina ångestdiagnoser efter behandling med KBT (inte enbart den mest framträdande diagnosen). Sammanställningen visade även det gällde för mellan hälften och två tredjedelar av barnen…

I följande forskningsöversikt går forskarna igenom studier som visar hur barn tar efter föräldrars oro. I den tar de bland annat upp studier med små barn (1-2 år) där föräldrarna får agera på olika vis när de möter främlingar. I de fall en förälder betedde sig osäkert och avvaktande i ett möte, ökade sannolikheten för att barnet också blev mer avvaktande i följande möten…

Forskning om barns relationer till bonusföräldrar

Läsarfrågan jag svarar på 24 oktober 2019 i Dagens Nyheter handlar om en mamma vars vuxna barn totalt avvisar hennes nya man. Nedan finns exempel på forskning som handlar om relationen mellan barn och bonusföräldrar. I många fall måste man betala för att läsa studier i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara tillgängliga gratis.

En studie som visar att barn i tonåren har särskilt svårt för att  acceptera att deras föräldrar träffar en ny partner efter separation…

En studie som visar att det generellt är vanligt att vuxna barn inte betraktar föräldrars nya partners som en del av familjen…