Kategoriarkiv: Forskning

Forskning om prestationsångest

Läsarfrågan jag svarar på 14 december 2018 i Dagens Nyheter handlar om en kille med stark prestationsångest. Han vill inte pröva nya aktiviteter och vill inte göra skoluppgifter, trots att han kan. Dessutom har han börjat rycka hår från huvudet. Nedan finns referenser till forskning med koppling till svaret. I många fall måste man betala för att läsa studierna i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara gratis.

Två sammanställningar av befintlig forskning om barns mål och inställning till lärande. Det finns många studier inom det området, där det återkommande resultatet är att barn som fokuserar på att lära sig saker och tror att övning ger färdighet både presterar och mår bättre. Tvärtom är det för barn vars mål främst är att slippa misslyckas…

En studie som beskriver tre experiment där man undersökte hur inställningen till lärande påverkade självkänsla. Ju mer deltagarna trodde att man kan utveckla sina förmågor genom övning, desto mer konstruktivt förhöll de sig också till sig själva (och sin självkänsla)…

I studier om prestationer har forskare identifierat att vissa individer tenderar att sabotera för sig själva, som ett sätt att kunna lägga skulden för ett misslyckande på omständigheter. Det kan till exempel handla om att förbereda sig otillräckligt, att inte ta med nödvändigt material eller att ge upp snabbt utan att ens försöka. I följande sammanställning kunde forskarna konstatera att sådana beteenden (förväntat) innebar sämre prestationer. Samtidigt såg de att den effekten minskade för de som samtidigt har mål som handlar om att lära sig, medan den var större för de som strävade efter att nå ett visst resultat…

I följande studie undersökte forskarna olika slags psykologiska behandlingar för personer som lider av perfektionism. Det var inte så många studier och flera vara ganska små, men generellt visade sammanställningen att deltagarna blev klart hjälpta av behandlingarna. I de flesta behandlingarna ingick ”beteendeexperiment” som en viktig komponent, vilket till exempel kan innebära övningar där deltagarna får göra fel med flit, inte förbereda sig alls, eller tvärtom förbereda så noga de kan och därmed riskera ett ”verkligt” misslyckande. Kort sagt träna sig på att misslyckas…

Forskning om att förebygga depression

Läsarfrågan jag svarar på 7 september 2018 i Dagens Nyheter handlar om mamma som är bekymrad över hennes nioårige sons nedstämdhet och låga självkänsla. Hon undrar vad de kan göra som föräldrar för att han ska må bättre och hur de kan förebygga att han ska utveckla allvarligare psykisk ohälsa senare i livet. Nedan finns referenser till forskning med koppling till svaret. I många fall måste man betala för att läsa studierna i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara gratis.

I artikeln nedan sammanställde forskare alla tillgängliga studier om kopplingen mellan föräldraskap och depression (och annan psykisk ohälsa). I de flesta fall handlade det om studier där man följt barn över tid. Det går därmed inte säkert att säga att föräldraskapet orsakade mer eller mindre depression hos barnen, men det är en indikation på att så kan vara fallet…

I följande studie prövade man att ge en insats till barn för att förebygga depression. Studien är en av få som visar ganska bra resultat, ända upp till sex år efter insatsen. Ett intressant fynd var dock att insatsen inte alls hjälpte de barn som hade en förälder hemma som själv var deprimerad. Det understryker vikten av att föräldrar måste ta hand om sig själva för att kunna vara ett stöd för sina barn…

Nedan finns några exempel på studier som visar hur viktigt det är med kamratrelationer för att minska (eller ibland tyvärr öka) risken för depression. I den första studien fann man att goda kamratrelationer skyddade både mot utveckling av depression och minskade risken för att bli utsatt för mobbning. I den andra studien fann man att goda kamratrelationer minskade risken för depression hos unga som haft en tuff uppväxt. Det var tydligare positiva resultat för kamratrelationer än för relationer till föräldrar, som också undersöktes i den studien. I den tredje (stora) studien tittade man på samband mellan depression och tre viktiga faktorer: anknytning till skolan, kamratrelationer och självkänsla. Kamratrelationer var det som hade överlägset starkast samband till depression…

I följande sammanställning av studier undersökte forskarna hur bra så kallad beteendeaktivering (att öka lustfyllda aktiviteter) fungerar för barn med depression. Den metoden har gott forskningsstöd för vuxna, men nedanstående sammanställning av de fåtal studier som gjorts visar lovande effekter även för barn…

I nedanstående rapport har forskare sammanställt alla tillgängliga studier som handlar om att förebygga depression. Slutsatserna är att man ser små effekter på kortare sikt, men resultaten är för spretiga och för få för att kunna dra säkra slutsatser om effekter på längre sikt…

Forskning om att förbereda barn inför operationer

Läsarfrågan jag svarar på 20 april 2018 i Dagens Nyheter handlar om en pojke som ska opereras. Mamman undrar om och i så fall hur hon ska förbereda honom inför det. Nedan finns en referenser till forskning med koppling till svaret. I många fall måste man betala för att läsa studierna i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara gratis.

Länkar till informationssidor om hur barn kan förberedas inför operation…

Nedan finns länkar till två forskningsartiklar om betydelsen av att förbereda barn inför operationer. Den första artikeln är en översikt av ett fyrtiotal studier, där man fann att det generellt finns stöd för att använda förberedande information, men att effekterna beror på omständigheter och barnets egenskaper. Den andra artikeln är en studie där man lät föräldrar sköta förberedelser av barnet på egen hand. Deltagarna i studien slumpades till att antingen få hem en film och en bok att jobba med inför operationen, eller till att enbart få sjuhusets sedvanliga information på plats. Studien visade att både barn och föräldrar i gruppen som fått förbereda sig visade mindre oro i samband med operationen…

I följande sammanställning av forskningsstudier undersöktes hur och när man bör informera barn inför operationer. Forskarna kom fram till att det fanns stöd för att information som drar nytta av rollmodeller/förebilder (filmer med barn, sagor med barn, lek) är bättre än enbart text eller prat. För barn från 5-6 år var det bäst om informationen ungefär en väcka innan operation, medan yngre barn bör få information dagen innan eller samma dag. Informationen till barnen bör både handla om vad som kommer att ske, och hur det kommer att kännas (ev. smärta, illamående etc).

Det finns flera studier som visat hur föräldrars oro hänger samman med barns oro. Här är ett exempel på en sådan studie, där man också ser att det framförallt är föräldrars oro i stunden som har betydelse…

Ytterligare en studie som undersökt samspelet mellan föräldrars och barns känslor, där man mätte hur emotionellt tillgängliga var just innan sövning inför halsmandeloperation. Emotionellt tillgänglig innebar här att man var lyhörd, närvarande och stöttande, vilket förstås är lättare om man kan hålla sin egen oro i schack. Studien visade på tydliga samband, där barn drabbades av mindre stress och oro ju mer emotionellt tillgängliga föräldrarna hade varit…

En studie som undersökte hur vanligt det är att barn känner betydande oro och stress inför operationer. I tidigare studier har man funnit att det gäller för mellan 50-75%. I denna studie var det drygt 40%…

Dricker din partner för mycket?

Är du förälder och orolig för att din partner dricker för mycket? Nu finns en möjlighet att delta i en studie där du via internet får stöd i hur du kan hantera denna utmaning. Studien vänder sig till föräldrar utan alkoholproblem med barn i åldern 3-11 och som har barn tillsammans med någon vars alkoholkonsumtion de är oroliga över. Föräldrar i hela Sverige är välkomna att anmäla intresse. Deltagarna i studien lottas antingen till ett webbaserat självhjälpsprogram eller till en kontrollgrupp som får en mindre intervention bestående av informationstexter. Självhjälpsprogrammet består av delar från ett stödprogram för anhöriga till personer med beroendeproblematik (CRAFT) och föräldrastödsprogrammet ABC. Både den aktiva gruppen och kontrollgruppen har tillgång till ett diskussionsforum för anhöriga. Ingen som deltar i studien blir således utan information och uppmuntras att söka vidare hjälp om det behövs. Deltagande i studien är anonymt.

Studien syftar dels till att hjälpa föräldern utan alkoholproblem men har huvudsyftet att skapa en så trygg miljö som möjligt för inblandade barn. På så vis hoppas vi kunna nå en stor grupp barn som, genom att växa upp med en förälder med alkoholproblem, är utsatta för många riskfaktorer och som annars inte får del av stödinsatser.

Anmälan till studien sker på http://anhörigstödet.se/

Studien genomförs i samarbete mellan Beroendecentrum Stockholm och Karolinska institutet med finansiering från Folkhälsomyndigheten.
För ytterligare info kontakta
Ola Siljeholm
Leg. psykolog/doktorand
Beroendecentrum Stockholm/Karolinska Institutet
073-772 20 37

Forskning om barn med ångest och samspel med föräldrar

Läsarfrågan jag svarar på 23 mars 2018 i Dagens Nyheter handlar om en pojke som inte vill eller vågar delta i sociala sammanhang. Föräldrarna undrar varför och hur de kan hjälpa. Nedan finns en referenser till forskning med koppling till svaret. I många fall måste man betala för att läsa studierna i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara gratis.

Det finns många studier som visat att KBT hjälper mot ångest hos barn. Mellan hälften och två tredjedelar brukar bli fria från diagnoser efter behandlingen. I denna sammanställning undersökte man en lite annorlunda fråga. Eftersom det är mycket vanligt att barn har fler än en ångestdiagnos samtidigt, analyserade man hur många som blir fria från alla sina ångestdiagnoser efter behandling med KBT (inte enbart den mest framträdande diagnosen). Sammanställningen visade även det gällde för mellan hälften och två tredjedelar av barnen…

En del tidigare studier har visat att barn med social fobi inte enbart känner ångest i sociala situationer, utan även lider av brister i social kompetens. Slutsatserna i dessa studier vilar dock i hög utsträckning på att barnen själva har fått skatta sina sociala prestationer. I denna studie undersökte man på ett snillrikt sätt istället barnens objektiva prestationer, genom att låta oberoende och ovetande bedömare skatta hur de betedde sig. Dessa bedömare kunde inte skilja på barn med eller utan diagnosen social fobi. Barnen som hade social fobi upplevde däremot själva att de presterade klart sämre…

I första studien nedan testade man att ”plantera” negativa eller neutrala förväntningar hos föräldrar inför en gemensam övning med barnen. När föräldrarna fått negativa förväntningar ökade också föräldrarnas (över)beskydd av barnen, vilket är en känd riskfaktor för oro hos barn. I den andra studien nedan fann man att föräldrar till barn med ångestproblem generellt har lägre förväntningar på hur väl deras barn ska klara av utmaningar och svårigheter…

I följande studie undersökte man dels hur föräldrar upplevde att de agerade när deras barn visade oro, dels hur de faktiskt agerade. I studien fann bland annat att föräldrar underskattade hur mycket de faktiskt överbeskyddade (eller curlade) sina barn…

En studie som jämförde betydelsen av olika saker föräldrar kan göra för att bidra till sina barns kompisrelationer. Ett positivt samspel mellan föräldrar och barn hade en positiv effekt vid uppföljning på barnens sociala färdigheter och relationer. Det hade dock ännu större effekt om föräldrarna skapade förutsättningar för att barnen skulle ha möjlighet att träffa och umgås med andra barn…