Läsarfrågan jag svarar på 6 oktober 2014 i Dagens Nyheter handlar om en flicka som är orolig för många olika saker. Nedan finns några referenser till forskningen som jag tar upp i svaret. I många fall måste man betala för att läsa studierna i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara gratis.
En studie som visar hur barn påverkades av medierapporteringen efter terrorattentatet 11 september i New York. Studien visade att mängden tv-konsumtion efter händelsen bidrog till mer oro…
Flera studier som visar att muntlig information om faror leder till ökad oro och rädsla…
- Field m fl. (2007). Parent-Child Relationships and the Verbal Information Pathway to Fear in Children: Two Preliminary Experiments.
- Muris m fl. (2010). Mom told me scary things about this animal: Parents installing fear beliefs in their children via the verbal information pathway.
- Field m fl. (2008). The Verbal Threat Information Pathway to Fear in Children: The Longitudinal Effects on Fear Cognitions and the Immediate Effects on Avoidance Behavior.
- Field & Storksen-Coulson (2007). The interaction of pathways to fear in childhood anxiety: A preliminary study.
En studie där man följde ett stort antal ungdomar i fem år. Bland de som blev oroligare under den perioden fann att oviljan att acceptera osäkerhet kunde förklara ungefär 50 procent av ökningen…
En studie som visar att överdrivet sökande efter försäkran från andra bidrar till ökad oro över tid. Studien visar också att det är själva frågandet som verkar vara problemet, snarare än ovissheten. Det stödjer med andra ord att det man behöver lära sig är att stå ut med ovisshet utan att fråga eller söka information…