Forskning om missnöje

Läsarfrågan jag svarar på 11 april 2016 i Dagens Nyheter handlar om en mamma som är frustrerad och ledsen över att hennes son aldrig verkar kunna glädjas eller vara nöjd. Nedan finns referenser till forskning som jag tar upp i svaret. I många fall måste man betala för att läsa studierna i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara gratis.

I inledningen av mitt svar tar jag upp risken med att ställa frågor som uppmanar till bedömningar och värderingar. Det finns mycket forskning om hur just ett värderande förhållningssätt kan bidra till mer negativa tankar och känslor (även positiva värderingar). Det är framförallt i forskning om mindfulness som man har tittat på detta och nedan finns exempel på tre studier där man specifikt har tittat på hur just förmågan att vara icke-dömande och beskrivande är relaterat till mindre negativitet…

I följande studie visade forskare att ju mer man uppfattar att omgivningen förväntar sig att man ska vara positiv, desto mer negativ blir man…

I denna studie prövade man att antingen höja eller sänka humöret hos deltagarna inför en rad logiska tester. De deltagare som var optimistiskt lagda påverkades inte av detta, medan de pessimistiskt lagda presterade klart sämre när de muntrades upp inför uppgifterna…

I slutet av mitt svar förespråkar jag att föräldrarna ska försöka bekräfta sonens negativa känslor (så kallad validering). I denna studie prövade man att antingen ge feedback som bekräftade känslor (validering) eller som inte gjorde det (icke-validering) till deltagare som genomförde flera stressande test på rad. Både negativa känslor och stressnivå ökade klart över tid hos de som inte blev validerade jämfört med de vars känslor blev bekräftade…