Forskning om förskola

Läsarfrågan jag svarar på 3 mars 2017 i Dagens Nyheter handlar om en förälder som är ledsen och upprörd över förskolans sätt att få barnen att få barnen att sova/äta. Nedan finns referenser till forskning som diskuteras i svaret. I många fall måste man betala för att läsa studierna i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara gratis.

Generellt visar forskning att förskolan bidrar till att barn utvecklas och mår bättre (jämfört med att inte gå i förskola). Här följer ett antal studier som visat det. I samtliga studier har man tagit hänsyn till andra möjliga förklaringar (t ex familjernas sociala och ekonomiska situation) när man undersökt effekterna av förskolor. Först två danska studier som är mer relevanta än amerikanska/engelska studier eftersom den danska förskolan är mer lik den svenska. De danska studierna med tiotusentals barn visar bland annat att barn som gått i förskola med god kvalité har bättre betyg i årskurs 9…

I följande norska studie med över 70.000 barn undersökte man om barn som börjar i tidig ålder på förskolan påverkades negativt, till exempel genom att bli mer utagerande, nedstämda eller oroliga. Studien visade dels att närvaro på förskola jämfört med att vara hemma inte påverkade detta, dels att åldern när man började på förskolan inte spelade någon roll i detta avseende…

En studie som visar att kvalitén på förskolan har betydelse för hur barn klarar skolan och hur de mår när de är 11 år. Studien visar att erfarenhet av att gå i förskola bidrar positivt till detta, men endast om förskolan håller god kvalité…

En studie som visar att pedagoger som är lyhörda kan kompensera risker för barn som har en otrygg anknytning till sina föräldrar. När pedagogerna var lyhörda var chansen större till en god relation mellan pedagoger och barn och dessa barn visade då inte mer beteendeproblem än andra barn…

En studie som visar att psykologisk kontroll (att använda känslomässig utpressning) är klart negativt för även små barn – i tidigare studier har man framförallt studerat tonåringar. Föräldrar som ställde raka och tydliga krav och satte rimliga gränser bidrog (så kallad öppen/rak kontroll) hade barn som bråkade mindre, medan föräldrar som använde psykologisk kontroll hade barn som både bråkade mer och mådde sämre (mer oro och nedstämdhet)…