Forskning om föräldraskap och kritik

Läsarfrågan jag svarar på 24 maj 2019 i Dagens Nyheter handlar om när och hur man kan lägga sig i någon annans föräldraskap. Brevskrivaren tycker att några vänner tjatar och förmanar deras barn alldeles för mycket. Nedan finns referenser till forskning med koppling till svaret. I många fall måste man betala för att läsa studierna i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara gratis.

I inledningen tar jag upp att föräldrar i allmänhet kan vara blinda för sitt eget beteende. I följande studie lät man föräldrar skatta hur mycket beröm och kritik de gav till sina barn. Därefter genomförde man observationer när föräldrarna och barnen samspelade. Det fanns bara ett svagt samband mellan föräldrarnas skattning av beröm och mängden beröm de faktiskt gav under observationen. När det gäller kritik var sambandet till och med omvänt. De föräldrar som skattade att de gav som minst kritik visade sig vara mest kritiska under observationen och tvärtom…

I svaret tar jag upp en möjlig orsak till problem som handlar om att föräldrar har för höga krav – att det uppfattar att även små barn kan ta eget ansvar för sina handlingar. Nedan finns två studier som visar hur föräldrar medvetet eller omedvetet förändrar sitt sätt att samspela med sina barn på grund av krävande förväntningar…

I svaret nämner jag att ett alternativ till att direkt ta upp frågan med föräldrarna är att föregå med gott exempel samt att lyfta positiva sidor hos deras barn. Nedan finns en studie där man i familjeterapi prövade att göra just så. Under en period i behandlingen började terapeuten att enbart lyfta fram positiva beteenden hos barnen i familjen. Konsekvensen blev att föräldrarnas kritik och tillsägelser minskade…