Kategoriarkiv: Forskning

Forskning om föräldraskap och kritik

Läsarfrågan jag svarar på 24 maj 2019 i Dagens Nyheter handlar om när och hur man kan lägga sig i någon annans föräldraskap. Brevskrivaren tycker att några vänner tjatar och förmanar deras barn alldeles för mycket. Nedan finns referenser till forskning med koppling till svaret. I många fall måste man betala för att läsa studierna i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara gratis.

I inledningen tar jag upp att föräldrar i allmänhet kan vara blinda för sitt eget beteende. I följande studie lät man föräldrar skatta hur mycket beröm och kritik de gav till sina barn. Därefter genomförde man observationer när föräldrarna och barnen samspelade. Det fanns bara ett svagt samband mellan föräldrarnas skattning av beröm och mängden beröm de faktiskt gav under observationen. När det gäller kritik var sambandet till och med omvänt. De föräldrar som skattade att de gav som minst kritik visade sig vara mest kritiska under observationen och tvärtom…

I svaret tar jag upp en möjlig orsak till problem som handlar om att föräldrar har för höga krav – att det uppfattar att även små barn kan ta eget ansvar för sina handlingar. Nedan finns två studier som visar hur föräldrar medvetet eller omedvetet förändrar sitt sätt att samspela med sina barn på grund av krävande förväntningar…

I svaret nämner jag att ett alternativ till att direkt ta upp frågan med föräldrarna är att föregå med gott exempel samt att lyfta positiva sidor hos deras barn. Nedan finns en studie där man i familjeterapi prövade att göra just så. Under en period i behandlingen började terapeuten att enbart lyfta fram positiva beteenden hos barnen i familjen. Konsekvensen blev att föräldrarnas kritik och tillsägelser minskade…

Forskning om föräldrars perspektiv på problem

Läsarfrågan jag svarar på 25 januari 2019 i Dagens Nyheter handlar om en mamma som upplever sig helt olik sin son. Hon tycker att han visar många negativa beteenden och sidor som hon inte kan hantera. Jag resonerar om betydelsen av perspektiv på problemen i mitt svar. Nedan finns referenser till forskning med koppling till svaret. I många fall måste man betala för att läsa studierna i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara gratis.

I svaret tar jag upp en möjlig orsak till problem som handlar om att föräldrar bildar en överdrivet negativ bild av sina barn, vilket lätt blir en ond cirkel där barnet efterhand börjar leva upp till bilden. Nedan finns tre studier som visar hur föräldrar medvetet eller omedvetet förändrar sitt sätt att samspela med sina barn på grund av negativa förväntningar…

Jag betonar särskilt risken med att föräldrar hänför problem till barns personlighet. Båda artiklarna nedan visar att om föräldrar ensidigt tror att problemen beror på barnets egenskaper, ökar risken för värre problem och chansen att lyckas med behandling minskar. Den första artikeln är en sammanfattning av forskning, medan den andra är en studie där man undersökt föräldrars attityder i samband med behandling av utagerande barn…

Och som bonus – tjat och gnäll från föräldrar leder till att barn gnäller och tjatar mer…

Forskning om prestationsångest

Läsarfrågan jag svarar på 14 december 2018 i Dagens Nyheter handlar om en kille med stark prestationsångest. Han vill inte pröva nya aktiviteter och vill inte göra skoluppgifter, trots att han kan. Dessutom har han börjat rycka hår från huvudet. Nedan finns referenser till forskning med koppling till svaret. I många fall måste man betala för att läsa studierna i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara gratis.

Två sammanställningar av befintlig forskning om barns mål och inställning till lärande. Det finns många studier inom det området, där det återkommande resultatet är att barn som fokuserar på att lära sig saker och tror att övning ger färdighet både presterar och mår bättre. Tvärtom är det för barn vars mål främst är att slippa misslyckas…

En studie som beskriver tre experiment där man undersökte hur inställningen till lärande påverkade självkänsla. Ju mer deltagarna trodde att man kan utveckla sina förmågor genom övning, desto mer konstruktivt förhöll de sig också till sig själva (och sin självkänsla)…

I studier om prestationer har forskare identifierat att vissa individer tenderar att sabotera för sig själva, som ett sätt att kunna lägga skulden för ett misslyckande på omständigheter. Det kan till exempel handla om att förbereda sig otillräckligt, att inte ta med nödvändigt material eller att ge upp snabbt utan att ens försöka. I följande sammanställning kunde forskarna konstatera att sådana beteenden (förväntat) innebar sämre prestationer. Samtidigt såg de att den effekten minskade för de som samtidigt har mål som handlar om att lära sig, medan den var större för de som strävade efter att nå ett visst resultat…

I följande studie undersökte forskarna olika slags psykologiska behandlingar för personer som lider av perfektionism. Det var inte så många studier och flera vara ganska små, men generellt visade sammanställningen att deltagarna blev klart hjälpta av behandlingarna. I de flesta behandlingarna ingick ”beteendeexperiment” som en viktig komponent, vilket till exempel kan innebära övningar där deltagarna får göra fel med flit, inte förbereda sig alls, eller tvärtom förbereda så noga de kan och därmed riskera ett ”verkligt” misslyckande. Kort sagt träna sig på att misslyckas…

Forskning om känslor och utbrott

Läsarfrågan jag svarar på 5 oktober 2018 i Dagens Nyheter handlar om en fyraårig tjej som får häftiga dagliga utbrott. Föräldrarna ser inga uppenbara orsaker till utbrotten och undrar hur de ska agera. Nedan finns referenser till forskning med koppling till svaret. I många fall måste man betala för att läsa studierna i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara gratis.

I en stor studie med nära 1500 barn ställde forskarna frågor till föräldrar om utbrott hos förskolebarn. Studien visade att nästan alla barn hade utbrott någon gång, men bara en minoritet hade dagliga utbrott…

En studie som visade att negativa (och positiva) känslor dämpas om man sätter ord på dem…

En studie om hur aktiviteten i olika delar av hjärnan ser ut när man sätter ord på känslor. Studien visar att känslocentrum blir mindre aktivt medan andra mer medvetna delar av hjärnan blir mer aktiva…

Forskning om att förebygga depression

Läsarfrågan jag svarar på 7 september 2018 i Dagens Nyheter handlar om mamma som är bekymrad över hennes nioårige sons nedstämdhet och låga självkänsla. Hon undrar vad de kan göra som föräldrar för att han ska må bättre och hur de kan förebygga att han ska utveckla allvarligare psykisk ohälsa senare i livet. Nedan finns referenser till forskning med koppling till svaret. I många fall måste man betala för att läsa studierna i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara gratis.

I artikeln nedan sammanställde forskare alla tillgängliga studier om kopplingen mellan föräldraskap och depression (och annan psykisk ohälsa). I de flesta fall handlade det om studier där man följt barn över tid. Det går därmed inte säkert att säga att föräldraskapet orsakade mer eller mindre depression hos barnen, men det är en indikation på att så kan vara fallet…

I följande studie prövade man att ge en insats till barn för att förebygga depression. Studien är en av få som visar ganska bra resultat, ända upp till sex år efter insatsen. Ett intressant fynd var dock att insatsen inte alls hjälpte de barn som hade en förälder hemma som själv var deprimerad. Det understryker vikten av att föräldrar måste ta hand om sig själva för att kunna vara ett stöd för sina barn…

Nedan finns några exempel på studier som visar hur viktigt det är med kamratrelationer för att minska (eller ibland tyvärr öka) risken för depression. I den första studien fann man att goda kamratrelationer skyddade både mot utveckling av depression och minskade risken för att bli utsatt för mobbning. I den andra studien fann man att goda kamratrelationer minskade risken för depression hos unga som haft en tuff uppväxt. Det var tydligare positiva resultat för kamratrelationer än för relationer till föräldrar, som också undersöktes i den studien. I den tredje (stora) studien tittade man på samband mellan depression och tre viktiga faktorer: anknytning till skolan, kamratrelationer och självkänsla. Kamratrelationer var det som hade överlägset starkast samband till depression…

I följande sammanställning av studier undersökte forskarna hur bra så kallad beteendeaktivering (att öka lustfyllda aktiviteter) fungerar för barn med depression. Den metoden har gott forskningsstöd för vuxna, men nedanstående sammanställning av de fåtal studier som gjorts visar lovande effekter även för barn…

I nedanstående rapport har forskare sammanställt alla tillgängliga studier som handlar om att förebygga depression. Slutsatserna är att man ser små effekter på kortare sikt, men resultaten är för spretiga och för få för att kunna dra säkra slutsatser om effekter på längre sikt…