Kategoriarkiv: Forskning

Forskning om intellektuell funktionsnedsättning

Läsarfrågan jag svarar på 30 augusti 2019 i Dagens Nyheter handlar om en mamma vars vuxna son nyligen fått diagnosen lindrig intellektuell funktionsnedsättning, vilket kom som en chock. Nedan finns referenser till forskning med koppling till svaret. I många fall måste man betala för att läsa studierna i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara gratis.

I artikeln från Läkartidningen nedan tar författaren upp utmaningarna med att ställa diagnosen lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Risker för både över- och underdiagnostisering diskuteras. Bland annat svårigheten att separera intellektuell funktionsnedsättning från ADHD upp…

I nedanstående studie jämförde man hur svenska skolbarn med ADHD respektive lindrig intellektuell funktionsnedsättning påverkades i sin vardag av diagnosen. Resultaten visade att barn med ADHD påverkades mer…

I följande två sammanställningar av forskning har man undersökt hur psykologisk behandling och terapi fungerar för personer med intellektuell funktionsnedsättning. I båda undersökningarna konstaterar man att det finns flera studier som visar på goda effekter, som är i samma storleksordning som för personer utan sådana nedsättningar. Samtidigt finns det behov av mer forskning…

Forskning om konflikter och växelvis boende

Läsarfrågan jag svarar på 20 juni 2019 i Dagens Nyheter handlar om en anhörig som oroar sig för konflikter och bristfälligt samarbete mellan de separerade föräldrarna till barnbarnet. Nedan finns referenser till forskning med koppling till svaret. I många fall måste man betala för att läsa studierna i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara gratis.

Ett stort antal studier om familjer har visat det relativt självklara att konflikter mellan föräldrar påverkar barn negativt. Det finns också studier som har undersökt hur mycket barn påverkas av skilsmässor och ett återkommande resultat är att det inte är skilsmässan i sig, utan just konflikter innan, under och efter skilsmässan som har betydelse. Här är två exempel…

En aktuell forskningsöversikt som bland annat tar upp betydelsen av konflikter mellan skilda föräldrar och går igenom studier som talar för och emot risker med att låta små barn bo växelvis. Slutsatsen är att fördelarna med växelvis boende för små barn överväger…

En svensk studie om växelvis boende hos äldre barn som visar att de på alla sätt mår bättre än barn som enbart eller främst bor hos ena föräldern…

En sammanställning av totalt 60 studier som handlar om växelvis boende jämfört med att barnet bor främst eller enbart hos en förälder. I sammanställningen analyserade man om de välkända fördelar med växelvis boende berodde på om föräldrarna i sådana familjer generellt hade bättre ekonomi och samarbete. Analysen visade att varken ekonomi eller graden av samarbete påverkade skillnaden mellan boendeformerna. Växelvis boende var oavsett bättre för barnen…

Forskning om föräldraskap och kritik

Läsarfrågan jag svarar på 24 maj 2019 i Dagens Nyheter handlar om när och hur man kan lägga sig i någon annans föräldraskap. Brevskrivaren tycker att några vänner tjatar och förmanar deras barn alldeles för mycket. Nedan finns referenser till forskning med koppling till svaret. I många fall måste man betala för att läsa studierna i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara gratis.

I inledningen tar jag upp att föräldrar i allmänhet kan vara blinda för sitt eget beteende. I följande studie lät man föräldrar skatta hur mycket beröm och kritik de gav till sina barn. Därefter genomförde man observationer när föräldrarna och barnen samspelade. Det fanns bara ett svagt samband mellan föräldrarnas skattning av beröm och mängden beröm de faktiskt gav under observationen. När det gäller kritik var sambandet till och med omvänt. De föräldrar som skattade att de gav som minst kritik visade sig vara mest kritiska under observationen och tvärtom…

I svaret tar jag upp en möjlig orsak till problem som handlar om att föräldrar har för höga krav – att det uppfattar att även små barn kan ta eget ansvar för sina handlingar. Nedan finns två studier som visar hur föräldrar medvetet eller omedvetet förändrar sitt sätt att samspela med sina barn på grund av krävande förväntningar…

I svaret nämner jag att ett alternativ till att direkt ta upp frågan med föräldrarna är att föregå med gott exempel samt att lyfta positiva sidor hos deras barn. Nedan finns en studie där man i familjeterapi prövade att göra just så. Under en period i behandlingen började terapeuten att enbart lyfta fram positiva beteenden hos barnen i familjen. Konsekvensen blev att föräldrarnas kritik och tillsägelser minskade…

Forskning om föräldrars perspektiv på problem

Läsarfrågan jag svarar på 25 januari 2019 i Dagens Nyheter handlar om en mamma som upplever sig helt olik sin son. Hon tycker att han visar många negativa beteenden och sidor som hon inte kan hantera. Jag resonerar om betydelsen av perspektiv på problemen i mitt svar. Nedan finns referenser till forskning med koppling till svaret. I många fall måste man betala för att läsa studierna i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara gratis.

I svaret tar jag upp en möjlig orsak till problem som handlar om att föräldrar bildar en överdrivet negativ bild av sina barn, vilket lätt blir en ond cirkel där barnet efterhand börjar leva upp till bilden. Nedan finns tre studier som visar hur föräldrar medvetet eller omedvetet förändrar sitt sätt att samspela med sina barn på grund av negativa förväntningar…

Jag betonar särskilt risken med att föräldrar hänför problem till barns personlighet. Båda artiklarna nedan visar att om föräldrar ensidigt tror att problemen beror på barnets egenskaper, ökar risken för värre problem och chansen att lyckas med behandling minskar. Den första artikeln är en sammanfattning av forskning, medan den andra är en studie där man undersökt föräldrars attityder i samband med behandling av utagerande barn…

Och som bonus – tjat och gnäll från föräldrar leder till att barn gnäller och tjatar mer…

Forskning om prestationsångest

Läsarfrågan jag svarar på 14 december 2018 i Dagens Nyheter handlar om en kille med stark prestationsångest. Han vill inte pröva nya aktiviteter och vill inte göra skoluppgifter, trots att han kan. Dessutom har han börjat rycka hår från huvudet. Nedan finns referenser till forskning med koppling till svaret. I många fall måste man betala för att läsa studierna i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara gratis.

Två sammanställningar av befintlig forskning om barns mål och inställning till lärande. Det finns många studier inom det området, där det återkommande resultatet är att barn som fokuserar på att lära sig saker och tror att övning ger färdighet både presterar och mår bättre. Tvärtom är det för barn vars mål främst är att slippa misslyckas…

En studie som beskriver tre experiment där man undersökte hur inställningen till lärande påverkade självkänsla. Ju mer deltagarna trodde att man kan utveckla sina förmågor genom övning, desto mer konstruktivt förhöll de sig också till sig själva (och sin självkänsla)…

I studier om prestationer har forskare identifierat att vissa individer tenderar att sabotera för sig själva, som ett sätt att kunna lägga skulden för ett misslyckande på omständigheter. Det kan till exempel handla om att förbereda sig otillräckligt, att inte ta med nödvändigt material eller att ge upp snabbt utan att ens försöka. I följande sammanställning kunde forskarna konstatera att sådana beteenden (förväntat) innebar sämre prestationer. Samtidigt såg de att den effekten minskade för de som samtidigt har mål som handlar om att lära sig, medan den var större för de som strävade efter att nå ett visst resultat…

I följande studie undersökte forskarna olika slags psykologiska behandlingar för personer som lider av perfektionism. Det var inte så många studier och flera vara ganska små, men generellt visade sammanställningen att deltagarna blev klart hjälpta av behandlingarna. I de flesta behandlingarna ingick ”beteendeexperiment” som en viktig komponent, vilket till exempel kan innebära övningar där deltagarna får göra fel med flit, inte förbereda sig alls, eller tvärtom förbereda så noga de kan och därmed riskera ett ”verkligt” misslyckande. Kort sagt träna sig på att misslyckas…