Kategoriarkiv: Forskning

Forskning om hur barn lär sig

Läsarfrågan jag svarar på i maj 2020 i Dagens Nyheter handlar om fyraårig tjej som börjat skriva. Föräldern är bekymrad över att sambon börjat korrigera dotterns stavning. Hennes fråga är hur detta korrigerande påverkar dottern och befarar att det kan förta hennes lust i att skriva och berätta. Nedan finns länkar till forskning om inlärning hos barn som rör svaret. I många fall måste man betala för att läsa studier i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara tillgängliga gratis.

Nedan finns några länkar till klassiska böcker av Lev Vygoskij och Jean Piaget, förgrundsgestalter inom pedagogik. Även om de utvecklade sina teorier för hundra år sedan är deras tankar i allra högsta grad aktuella i dag…

I studien nedan demonstreras Vygotskijs teori i ett experiment, där en forskare filmade föräldrar när de hjälpte barn med hemläxor. När forskaren analyserade filmerna var det tydligt att då föräldrar ställde lagom höga krav blev barnen mer engagerade och arbetade med självförtroende…

De tre studierna nedan handlar om hur föräldrar agerar när barn gör rätt eller fel i skoluppgifter. I den första studien kunde forskarna se ett tydligt samband mellan ovälkomna rättelser från föräldrar och barns tendens att ge upp. I den andra studien observerade forskarna samspelet mellan föräldrar och förskolebarn när de löste pussel tillsammans. När forskarna sedan följde upp hur väl barnen klarade skolarbetet flera år senare kunde de se några intressanta samband. Det var två saker föräldrarna som framträdde extra starkt. Ju mer föräldrarna uppmuntrade barnen när de gjorde rätt, desto bättre klarade barnen skolarbetet senare. Och ju mer föräldrarna tog över och löste pusseluppgifterna åt barnen, desto sämre gick skolarbetet flera år senare. I den tredje studien gjorde forskarna noggranna mätningar av hur föräldrar kommunicerade känslomässigt (positivt och negativt). Det var tydligt att föräldrar till barn som hade större bekymmer med hemläxor uttryckte mer negativa känslor, vilket hängde samman med att barnen kände sig än mer hjälplösa i läxarbetet. Det var samtidigt tydligt att den negativa effekten kunde kompenseras om föräldrarna samtidigt visade mycket positiva känslor. Det är med andra ord viktigt att upprätthålla en vänlig och positiv ton när barn ska lära sig saker…

I följande studie genomförde forskare en rad experiment med barn och föräldrar. Först undersökte de föräldrars attityd till när deras barn gör fel och kunde konstatera att vissa föräldrar ser fel som något negativt eller försvagande, medan andra ser misstag och fel som en möjlighet att lära. Forskarna kunde sedan se att föräldrarnas attityd till fel hängde samman med hur de kommunicerade med barnen – ju mer föräldrar såg fel som en möjlighet att lära, desto mer försökte de hjälpa barnen att analysera och förstå misstag de gjort. Ju mer föräldrar såg fel som något försvagande, desto mer fokuserade de på resultatet, eller försökte skyla över. Till sist kunde forskarna också se att dessa beteenden hos föräldrarna i sin tur hängde samman med barnens tro på sin egen förmåga att lära sig och utvecklas. Den sammantagna slutsatsen är inte att föräldrar ska påpeka varje fel ett barn gör, men när man gör det (eller när barnet själv ser att det blir fel) är det viktigt att inte skygga för misstaget utan försöka lära sig av det…

Till sist två studier om betydelsen av fri lek. I det första experimentet fick barn pröva nya leksaker. Hälften av barnen fick leka helt fritt, medan hälften fick instruktioner från en vuxen om hur leksaken skulle användas. I den första gruppen kunde forskarna konstatera att barnen i den fortsatta leken utforskade och använde leksakerna på ett klart mer varierat och kreativt sätt jämfört med gruppen som fått instruktioner. I den andra studien lottade forskarna barn till två grupper, där den ena fick leka fritt med lera och den andra fick göra en strukturerad uppgift med instruktioner. Därefter fick barnen göra ett kollage som bedömdes av en jury (som inte visste vilken grupp barnen hörde till). Juryn bedömde kollagen från barnen i gruppen som fått leka fritt som mer kreativa och fantasifulla. I den gruppen innehöll också kollagen fler olika färger och delar…

 

Forskning om hur tillsägelser påverkar barn

Läsarfrågan jag svarar på i april 2020 i Dagens Nyheter handlar om en mamma som känner sig tvungen att säga till sin livliga 6-åring väldigt mycket. Hon undrar hur det påverkar sonen och vad hon kan göra istället. Nedan finns länkar till forskning om hur tillsägelser påverkar barn. I många fall måste man betala för att läsa studier i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara tillgängliga gratis.

I följande artikel sammanfattar författarna forskning som beskriver hur barn påverkas på olika sätt av omgivningen, beroende på barnets medfödda temperament. Huvudpoängen är att inget temperament är ”bra” eller ”dåligt” i sig, utan att ett visst temperament leder till högre eller lägre känslighet för att bli påverkad av saker som sker under uppväxten…

I den här finska studien följdes drygt 300 finska barn under tre år. I studien fann man att barn som var socialt tillbakadragna var särskilt känsliga för negativt föräldraskap, som i studien definierades som ”psykologisk kontroll”. I det ingår till exempel tillsägelser som är personliga eller väcker mycket skamkänslor…

I denna studie mätte man hur föräldrar och barn reagerade på varandra känslomässigt över ett år. Resultatet visade att ju mer emotionellt föräldrar reagerade, desto större risk för fortsatta och värre konflikter…

I svaret tar jag upp en möjlig orsak till problem som handlar om att föräldrar uppfattar att deras barn beter sig illa med flit. Nedan finns tre studier som visar hur föräldrar medvetet eller omedvetet förändrar sitt sätt att samspela med sina barn på grund av hur de uppfattar barnets motiv…

Till sist referensen till studien som visade att föräldrars egen uppfattning om hur mycket de säger till sina barn inte stämde med faktiska observationer av samspelet mellan föräldern och barnet. I observationerna kunde forskarna konstatera att de föräldrar som upplevde att de sa till mest i själva verket gjorde det mindre ofta än de föräldrar som tyckte att de sällan sa till sina barn…

Forskning om syskonrelationer

Läsarfrågan jag svarar på i februari 2020 i Dagens Nyheter handlar om en mamma som vill ha råd om hur de kan lösa de ständiga bråken mellan två av barnen, som har varit i luven på varandra mer eller mindre sen födseln. Nedan finns länkar till forskning om syskonrelationer. I många fall måste man betala för att läsa studier i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara tillgängliga gratis.

I studierna nedan observerade forskarna samspel mellan syskon och noterade bland annat hur ofta de bråkade med varandra. I den första studien, som handlade om barn mellan 2 och 4 år, visade resultaten att syskonen i snitt bråkade nästan 8 gånger i timmen. I den andra studien, där syskonen var mellan 3 och 9 år, var det något lägre frekvens, men fortfarande nästan 3 bråk per timme…

En studie som visar att syskonbråk blir mer konstruktiva när föräldrar lägger sig i…

En studie som visar hur självkänslan påverkas negativt om föräldrar behandlar syskon olika, vilket var särskilt tydligt för det äldsta syskonet i familjerna…

I följande studie av förskolebarn följde forskare familjer under 6 månader. Målet med studien var att undersöka hur en rad olika familjefaktorer (bland annat värme och konflikter i relationen mellan syskonen) påverkade barnens utveckling över tid. Den faktor som hade störst betydelse av alla var värme mellan syskonen, medan konflikter mellan syskonen inte hade någon betydelse alls…

En sammanställning av forskning som betonar att det i längden är viktigare att syskon kan känna gemenskap och glädje tillsammans snarare än att till varje pris undvika konflikter…

Länkar om unga vuxna som bor kvar hemma

Läsarfrågan jag svarar på i januari 2020 i Dagens Nyheter handlar om en mamma vars vuxna barn fortfarande bor hemma, utan att vare sig söka jobb eller hjälpa till i hushållet. Nedan finns länkar till forskning och information om unga vuxna och deras föräldrar. I många fall måste man betala för att läsa studier i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara tillgängliga gratis.

Hyresgästföreningen har regelbundet gjort undersökningar där de tittat på hur unga vuxna bor. I den senaste undersökningen fann de att andelen 20-27-åringar som fortfarande bor hemma återigen har ökat. En klar majoritet av de som fortfarande bor hemma gör det dessutom ofrivilligt…

Trots ovanstående visar en studie att unga ändå flyttar hemifrån jämförelsevis tidigt i Sverige jämfört med en del andra europeiska länder. Forskarna menar att det bland annat beror på de relativt goda möjligheterna att utbilda sig i Sverige…

I svaret ger jag råd om hur mamman kan kommunicera för att väcka barnets egen motivation till förändring. Råden bygger på metoden motiverande samtal som används i många olika sammanhang. En bok som kan vara relevant i sammanhanget handlar om hur föräldrar kan utgå från motiverande samtal med deras tonåringar…

I samhället finns det mycket stöd till föräldrar med yngre barn. Föreningen Mind har en stödlinje för föräldrar dit man anonymt kan ringa och få stöd med alla slags frågor…

 

Forskning om relationen till vuxna barn

Läsarfrågan jag svarar på i december 2019 i Dagens Nyheter handlar om en mamma som upplever sig avvisad och illa behandlad av sin vuxne son. Nedan finns exempel på forskning som handlar om relationen mellan föräldrar och deras vuxna barn. I många fall måste man betala för att läsa studier i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara tillgängliga gratis.

I en studie med över 500 mödrar och deras vuxna barn undersökte forskarna de inbördes relationerna. Över en fjärdedel beskrev att de hade mycket blandade känslor inför sina barn, medan endast en knapp tredjedel uppgav att de inte alls hade det. I studien undersökte forskarna också vilka faktorer som bäst förklarade ambivalens i relationerna. Den faktor som hade överlägset störst betydelse var om mödrar och barn hade olika syn på livet. Det betydde till exempel mer än om barnet hade problem av olika slag…

I följande studie undersöktes hur mycket ambivalens i förhållandet mellan drygt 1500 föräldrar och vuxna barn betydde för föräldrars välmående över tid. Familjerna följdes i fjorton år och analysen visade att ambivalens i relationen till vuxna barn tydligt minskade föräldrars välmående över tid. Däremot hade barnets egenskaper och förhållanden, som till exempel utbildning, familjebildning eller ekonomiska/sociala problem liten eller ingen betydelse…

I studien nedan lät forskarna föräldrar till vuxna barn föra dagbok över kontakten de hade med barnen. I analyserna av dagboken kunde de precis som andra forskare notera att det var vanligt med en blandning av negativa och positiva upplevelser när föräldrarna hade kontakt med sina barn. Föräldrarnas humör påverkades också i den förväntade riktningen beroende på hur kontaktan med barnen såg ut – en dag med negativ kontakt innebar mer nedstämdhet och oro och tvärtom. Men effekten av negativ kontakt minskade om föräldrarna samma dag dessutom hade haft någon slags positiv kontakt…