Kategoriarkiv: Forskning

Forskning om barns relationer till bonusförädlrar

Läsarfrågan jag svarar på 24 oktober 2019 i Dagens Nyheter handlar om en mamma vars vuxna barn totalt avvisar hennes nya man. Nedan finns exempel på forskning som handlar om relationen mellan barn och bonusföräldrar. I många fall måste man betala för att läsa studier i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara tillgängliga gratis.

En studie som visar att barn i tonåren har särskilt svårt för att  acceptera att deras föräldrar träffar en ny partner efter separation…

En studie som visar att det generellt är vanligt att vuxna barn inte betraktar föräldrars nya partners som en del av familjen…

Forskning om föräldrar, barn och sorg

Läsarfrågan jag svarar på 27 september 2019 i Dagens Nyheter handlar om en kvinna som undrar om och hur hon ska berätta mer om sonens självmord för sitt barnbarn. Nedan finns exempel på forskning som handlar om hur vuxna kan hjälpa barn att sörja och hantera känslor. I många fall måste man betala för att läsa studier i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara tillgängliga gratis.

En studie som visade att ju mer föräldrarna accepterade och visade sina egna känslor, desto större sannolikhet att deras barn mådde bra och hade god självkänsla…

Fainsilber Katz & Hunter (2007). Maternal Meta-emotion Philosophy and Adolescent Depressive Symptomatology.

Continue reading

Forskning om intellektuell funktionsnedsättning

Läsarfrågan jag svarar på 30 augusti 2019 i Dagens Nyheter handlar om en mamma vars vuxna son nyligen fått diagnosen lindrig intellektuell funktionsnedsättning, vilket kom som en chock. Nedan finns referenser till forskning med koppling till svaret. I många fall måste man betala för att läsa studierna i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara gratis.

I artikeln från Läkartidningen nedan tar författaren upp utmaningarna med att ställa diagnosen lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Risker för både över- och underdiagnostisering diskuteras. Bland annat svårigheten att separera intellektuell funktionsnedsättning från ADHD upp…

I nedanstående studie jämförde man hur svenska skolbarn med ADHD respektive lindrig intellektuell funktionsnedsättning påverkades i sin vardag av diagnosen. Resultaten visade att barn med ADHD påverkades mer…

I följande två sammanställningar av forskning har man undersökt hur psykologisk behandling och terapi fungerar för personer med intellektuell funktionsnedsättning. I båda undersökningarna konstaterar man att det finns flera studier som visar på goda effekter, som är i samma storleksordning som för personer utan sådana nedsättningar. Samtidigt finns det behov av mer forskning…

Forskning om konflikter och växelvis boende

Läsarfrågan jag svarar på 20 juni 2019 i Dagens Nyheter handlar om en anhörig som oroar sig för konflikter och bristfälligt samarbete mellan de separerade föräldrarna till barnbarnet. Nedan finns referenser till forskning med koppling till svaret. I många fall måste man betala för att läsa studierna i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara gratis.

Ett stort antal studier om familjer har visat det relativt självklara att konflikter mellan föräldrar påverkar barn negativt. Det finns också studier som har undersökt hur mycket barn påverkas av skilsmässor och ett återkommande resultat är att det inte är skilsmässan i sig, utan just konflikter innan, under och efter skilsmässan som har betydelse. Här är två exempel…

En aktuell forskningsöversikt som bland annat tar upp betydelsen av konflikter mellan skilda föräldrar och går igenom studier som talar för och emot risker med att låta små barn bo växelvis. Slutsatsen är att fördelarna med växelvis boende för små barn överväger…

En svensk studie om växelvis boende hos äldre barn som visar att de på alla sätt mår bättre än barn som enbart eller främst bor hos ena föräldern…

En sammanställning av totalt 60 studier som handlar om växelvis boende jämfört med att barnet bor främst eller enbart hos en förälder. I sammanställningen analyserade man om de välkända fördelar med växelvis boende berodde på om föräldrarna i sådana familjer generellt hade bättre ekonomi och samarbete. Analysen visade att varken ekonomi eller graden av samarbete påverkade skillnaden mellan boendeformerna. Växelvis boende var oavsett bättre för barnen…

Forskning om föräldraskap och kritik

Läsarfrågan jag svarar på 24 maj 2019 i Dagens Nyheter handlar om när och hur man kan lägga sig i någon annans föräldraskap. Brevskrivaren tycker att några vänner tjatar och förmanar deras barn alldeles för mycket. Nedan finns referenser till forskning med koppling till svaret. I många fall måste man betala för att läsa studierna i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara gratis.

I inledningen tar jag upp att föräldrar i allmänhet kan vara blinda för sitt eget beteende. I följande studie lät man föräldrar skatta hur mycket beröm och kritik de gav till sina barn. Därefter genomförde man observationer när föräldrarna och barnen samspelade. Det fanns bara ett svagt samband mellan föräldrarnas skattning av beröm och mängden beröm de faktiskt gav under observationen. När det gäller kritik var sambandet till och med omvänt. De föräldrar som skattade att de gav som minst kritik visade sig vara mest kritiska under observationen och tvärtom…

I svaret tar jag upp en möjlig orsak till problem som handlar om att föräldrar har för höga krav – att det uppfattar att även små barn kan ta eget ansvar för sina handlingar. Nedan finns två studier som visar hur föräldrar medvetet eller omedvetet förändrar sitt sätt att samspela med sina barn på grund av krävande förväntningar…

I svaret nämner jag att ett alternativ till att direkt ta upp frågan med föräldrarna är att föregå med gott exempel samt att lyfta positiva sidor hos deras barn. Nedan finns en studie där man i familjeterapi prövade att göra just så. Under en period i behandlingen började terapeuten att enbart lyfta fram positiva beteenden hos barnen i familjen. Konsekvensen blev att föräldrarnas kritik och tillsägelser minskade…