Forskning om att söka försäkran och försaka behov

Läsarfrågan jag svarar på 15 juni 2018 i Dagens Nyheter handlar om mamma som är bekymrad över hennes dotters tendens att känna skuldkänslor när hon själv eller andra blir arga. Hon ser hur det leder till att dottern hela tiden låter andras behov gå före hennes egna. Nedan finns referenser till forskning med koppling till svaret. I många fall måste man betala för att läsa studierna i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara gratis.

Nedanstående artikel redovisar en av många studier där man funnit att barn som ofta söker försäkringar från andra faktiskt drabbas av mer oro och nedstämdhet i längden…

I denna studie undersökte man fenomenet att vissa barn och ungdomar själva söker negativ feedback, till exempel genom att säga kritiska saker om sig själva. Författarna till artikeln ger en förklaring till detta som går ut på att barn som från början är med oroliga eller nedstämda kan föredra att bekräfta sin redan negativa bild, eftersom det är bekant och förutsägbart. Det kan till till exempel kännas lättare att säga ”Visst är den här tröjan ful” än ”Är inte den här tröjan snygg?”. Det senare innebär en större risk. I studien fann de att ungdomar som sökte negativ feedback mådde sämre i längden, även om de som sagt kanske i stunden föredrar tryggheten i att bekräfta en negativ syn på sig själva…

Att hävda sig själv, att kunna säga ifrån och be om saker är viktiga färdigheter för att må bra. I forskningslitteraturen kallas det för ”assertiveness” på engelska och en entydig svensk översättning saknas (kallas dock ibland för ”sund självhävdelse”). I de två studierna nedan har man undersökt betydelsen av assertiveness för barns utveckling och välmående. I den första studien följde man barn under fyra år och fann att god förmåga att hävda sig själv fungerade som en skyddande faktor för att må dåligt senare. I den andra studien följde man barn mellan 9 och 11 års ålder. Man fann inte oväntat att de som blivit utsatta för mobbning och kränkningar som nioåringar i högre grad var nedstämda som 11-åringar. Det gällde dock inte om barnen samtidigt hade god förmåga att hävda sig själva…

En vanlig beskrivning av assertiveness är att man hävdar sina behov på ett sätt som varken är för aggressivt eller för eftergivet. Lagom argt med andra ord. I nedanstående studie undersökte man bland annat kopplingen mellan ilska och nedstämdhet och fann att de som upplevde mycket ilska, men inte visade den särskilt mycket alls, också var betydligt mer nedstämda än de som visade ungefär så mycket ilska som de faktiskt kände…