Läsarfrågan jag svarar på 30 augusti 2019 i Dagens Nyheter handlar om en mamma vars vuxna son nyligen fått diagnosen lindrig intellektuell funktionsnedsättning, vilket kom som en chock. Nedan finns referenser till forskning med koppling till svaret. I många fall måste man betala för att läsa studierna i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara gratis.

I artikeln från Läkartidningen nedan tar författaren upp utmaningarna med att ställa diagnosen lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Risker för både över- och underdiagnostisering diskuteras. Bland annat svårigheten att separera intellektuell funktionsnedsättning från ADHD upp…

• Fernell m. fl. (2019). Lindrig intellektuell funktionsnedsättning: Teamsamverkan helt avgörande för rätt diagnos.

I nedanstående studie jämförde man hur svenska skolbarn med ADHD respektive lindrig intellektuell funktionsnedsättning påverkades i sin vardag av diagnosen. Resultaten visade att barn med ADHD påverkades mer…

• Lindblad m. fl. (2013). Mild intellectual disability and ADHD; a comparative study of school age children’s adaptive abilities.

I följande två sammanställningar av forskning har man undersökt hur psykologisk behandling och terapi fungerar för personer med intellektuell funktionsnedsättning. I båda undersökningarna konstaterar man att det finns flera studier som visar på goda effekter, som är i samma storleksordning som för personer utan sådana nedsättningar. Samtidigt finns det behov av mer forskning…

• Unwin m. fl. (2016). Effectiveness of cognitive behavioural therapy (CBT) programmes for anxiety or depression in adults with intellectual disabilities: A review of the literature.
• Vereenooghe & Langdon (2013). Psychological therapies for people with intellectual disabilities: A systematic review and meta-analysis.