Forskning om konspirationsteorier

I läsarfrågan jag svarar på i juni 2020 i Dagens Nyheter är frågeställaren orolig för en vän som har fastnat i konspirationsteorier. Nedan finns länkar till forskning som rör svaret. I många fall måste man betala för att läsa studier i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara tillgängliga gratis.

I följande översiktsartikel går forskarna igenom studier som handlar om orsaker till att vissa människor fastnar i konspirationsteorier. Det finns många olika bidragande faktorer vilket gör att konspirationsteorier kan slå rot i många grupper i samhället. Samtidigt är det några faktorer som särskilt sticker ut, som till exempel att  konspirationsteorier är vanligare i samhällen eller grupper som präglas av åsiktspolarisering. Det är också tydligt att individers grundläggande världsåskådning eller ideologi också kan utgöra ett hinder från att ta in ny information eller perspektiv som skulle kunna rucka på en konspirationsteori…

I en sammanställning av flera representativa undersökningar av USA:s befolkning kunder forskarna konstatera att hälften av alla amerikaner tror på åtminstone en etablerad konspirationsteori. De kunde också se att sådana teorier förekom i många olika grupper i samhället, inte enbart de som andra forskare tidigare har pekat ut. Det är samtidigt inte säkert att dessa resultat går att generalisera till andra länder, eftersom det troligtvis är vanligare med konspirationsteorier i ett polariserat land som USA…

Tidigare forskning har visat att det ofta är svårt att förändra människors attityder i laddade politiska frågor.  I flera experiment undersökte några forskare detta. I samtliga experiment knackade medarbetare till forskarna dörr och hade korta samtal med väljare från olika politiska läger. Frågorna som diskuterades var inställning till invandrare och transexuella. När dörrknackarna enbart förde fram argument påverkades attityderna inte alls. Däremot uppstod en effekt när dörrknackarna, istället för att argumentera, förde samtal som var icke dömande och uppmuntrade till perspektivtagande…

Personer med psykisk sjukdom kan drabbas av vanföreställningar, som liknar konspirationsteorier. Precis som konspirationsteorier handlar vanföreställningar om att tro på något som inte syns eller som det inte finns uppenbara bevis för. Det är förstås än mer utmanande att försöka hjälpa en psykiskt sjuk person att börja ifrågasätta sanningshalten i en vanföreställning, än vad det är att försöka rucka på konspirationsteorier hos någon som inte är drabbad av psykisk sjukdom. Samtidigt har forskare funnit att det är möjligt genom kognitiv terapi. I sådana terapier diskuteras patientens synsätt på ett varsamt och utforskande sätt, snarare än att terapeuten konfronterar och argumenterar. Artikeln nedan är en sammanställning av studier som visar att dessa kognitiva metoder bidrar till att minska tron på vanföreställningar, i synnerhet i de studier som gjorts på senare tid där man prövat att diskutera vanföreställningar med patienter på ett än mer varsamt sätt än tidigare…

Följande studie är ett exempel på ”backfire effect”, vilket handlar om att människor blir än mer övertygade om en konspirationsteori när någon annan försöker argumentera mot den. Senare forskning har visat att denna effekt inte alltid uppstår, men den kan alltså göra det. I den aktuella studien slumpades deltagare till att antingen läsa falska nyhetsartiklar, eller till att läsa sådana artiklar och sedan en rättelse som påpekar att artikeln är falsk. Under vissa omständigheter visade det sig att gruppen som fått läsa rättelserna faktiskt trodde mer på de flaska nyheterna jämfört med de som inte fått se någon rättelse. En sak som bidrar till backfire effect är innehållet i konspirationsteorin upprepas varje gång någon ifrågasätter teorin. Och  varje någon hör något upplevs det som mer bekant och därmed sant, även om rapporteringen är negativ… 

I översikten nedan tar forskarna upp grundläggande forskning om hur människor tar till sig information. Bland annat visar studier att människor tenderar att tro mer på budskap som är enkelt formulerade, snarare än på komplexa förklaringar. Det kan vara en förklaring till att konspirationsteorier slår rot, eftersom de ofta erbjuder en enkel förklaring till något som i verkligheten är mycket svårare…